måndag 8 juni 2009

sumering av Örebros 60 milare

hallåj och hej
Då sitter jag här och tittar ut på en regnig bakgård genom ett bra skitigt fönster som gjort min käre mor smått nervös.....hon är pedant, men hon har inte varit förbi på länge så min motivation att putsa rutan har varit låg....Anledningen till hennes frånvaro är ju främst att jag aldrig är hemma.....sitter nämligen bra hellre på cykeln än putsar fönster iår, ja även andra år...men min cykling har tagit bra mycket mer tid i anspråk iår.... just denna regniga bakgård med 8 graders värme mulet och en hel del vind kännetecknar en del av hur resan på Örebros 60 milare blev...

Som vanligt var det Börje Eriksson som tog hand om pengarna för det gula kortet...
Vi blev 3st fler än förra året då jag genomförde denna runda, vi blev alltså totalt 5 stycken... Visste redan från start att vi var två som skulle cykla hela rundan utan att sova i Falun, nämligen jag och Staffan, samma Staffan har jag även som plan att försöka samåka med på Sverigetempot....verkar lovande.

När klockan slog 06.00 så sprintade 5 stycken laddade killar(gubbar;)) ut från Mässhallen med Askersund som första stämpelställe....duktig motvind gjorde att farten endast tillfälligt kom över 30km/h... Straxt efter Kumla så åkte vindjackan av, det blev kyligt men hellre lite kyla än den smått kokta känslan jag fick av jackan..
vi tog den gamla vanliga mindre roliga vägen som blir allt för många km efter den väl trafikerade 50:an...denna dag var det nästan bara Damcyklar bakpå varenda bil, tror att de var på väg till Tjejvättern....
Staffan han att prata med några tjejer som var lite smånervösa inför de stundande 10milen...det blev 2 hakor som åkte ner när de efter en stunds tänkande fick in i skallen vad vi 5 hade i tanken att göra....kul att ha så olika målbilder:)

Nåväl efter lite smarrigt kaffe, stor muffins och några slurkar vatten var jag redo för cykla vidare. Vi fortsatte med lagom takt i vårat cykelled. Vi höll oss så gott som hela vägen på 1 led för att inte bråka med bilisterna mer än nödvändigt. Nu var vinden lite snällare mer från sidan...vi höll härlig lagom fart mot Laxå, där jag och Mikael snurrade bort oss förra året. Men i år tog Funken kommandot och svängde tvärt in på en cykelväg och bombade på ordentligt som värsta Cancellara......hmm tror att han åkt här förut:), skönt med en sådan vägvisare..
sedan bara vidare mot Svartå....Degerfors(där hungern började påminna sig när jag passerade den fina pizzerian, mumma...men inte denna gång)....vidare till Kristinehamn där det fick bli lite mer mat, denna gång ett gäng varma små frallor och en cola...även i Kristinehamn var Funkens vägval vinnande, tror jag och Mikael körde över 5km fel totalt här....vidare mot Filipstad där vi hade tänkt att äta en dagens....Vi han inte långt ut från Kristinehamn innan himlen mörknade och regnet började strila ner på oss. På med jackor och bita ihop, det var ju inte långt kvar nu(hehe)...Nå väl det regnade mer eller mindre hela vägen fram till vårt lunchställe, där de för övrigt mycket väl kom ihåg oss när vi var där senast(då var det den norra 30 milaren som avklarades i full fart) denna gången tyckte de att vi var lite lugnare, kan hända lite blötare oxå.. En härligt god vanlig dagens slår vilket snabbkäk som helst varje dag....den som inte håller med har aldrig varit riktigt hungrig....
Vi satt ett bra tag och sträckte på oss och småhuttrade innan vi motvilligt angrep cyklarna igen det hade slutat regna, YES......Vi kav oss ut på vägarna det är väl alltså nu vi skulle ha medvind, men den här vinden blev vi nog aldrig kloka på för den blåste åt alla håll utom med:(....men tillslut kom vi iallafall fram till Lesjöfors där vi tog ett snabb stop, Staffan som inte hade med sig mer en en minimal väska och 1!!!!!flaska köpte 2par torra strumpor och några fryspåsar...själv blev det lite cloetta för att få rätt stämning inför de härliga backar som jag vet finns innan Vansbro...Det var mellan Lesjöfors och Vansbro som jag första gången kände något som inte kändes som vanligt i baksida vänster knä????hmmm säkert inte så farligt, bara att hålla igen lite och köra, har ju bara straxt över 30mil kvar, smart va!!!

de sista milen fram till Vansbro var verkligen Amerikanska bilarnas stora afton, helt sjukt vad det finns jänkare i denna trakt....det var storträff i Vansbro....när vi till slut stannade vid macken i Vansbro för stämpling, undrade jag först vad det var som luktade bränt, men när jag såg röken utanför som kom från bakhjulen på en Cheva så behövde jag inte tänka så länge till.....Gött!!!!!!
När jag sedan såg killen med de fetaste pollisarna ta en redig raggargrogg ur 2 stycken 1& 1/2 liters pet flaskor fattade jag att här är det fest.....

Backarna innan Vansbro hade gjort oss lite möra i benen och den lite gnagande känslan i benet ville inte helt ge sig...kom och gick hela tiden, så jag höll igen lite i utförsbackarna, ville inte gärna köra mycket över 40km/h...uppför kändes det jäkligt bra..

Vi passade på att stanna i Gagnef där vi hittade en Pizzeria som hade nybryggt kaffe och jag passade på att byta de blöta och kalla sockarna(jäkla skoskydd håller inte regnet eller kylan borta, stoppade de torra fötterna med till hörande sockar i plastpåsar och sedan i skorna....så juvligt skönt....underbart. passade även på att slänga på mig en extra undertröjja, ville helst slippa jacka hellre fler lager som andas, smart val. Jag fick åka så ända till vi svänge av 71an in på den lilla Falu vägen, vad hände då jo PUNKA...nåväl jag ska inte påstå att det händer för ofta..tror det är min första någonsin på ett lopp och kanske min 3e totalt under många många år:).......jag och Staffan stannade och släppte iväg de övriga tre som ändå skulle sova gött i Falun...Vi kom inte mycket mer än 3kilometer så började regnet och det bara öste ner, så det var två blöta hundar som kom till Falun och var sugna på pizza eller vad f.....n som helst, men va f....n det fanns inte något öppet i hela Falun, jäkla skitställe.....så vi fick köra till Statoilmacken och stämpla...Väl där mötte vi de övriga 3 som precis ätit, de huttrade så de bara skakade....stackarna, men de skulle ju få lägga sig i varma sängar efter de duschat varmt, hmmm tror ni att jag var lite eller mycket sugen på att slå följe....undrar ibland hur mina tankar är egentligen..Nu var det två småtrötta och jäkligt frusna killar som åt hur mycket som helst och köpte med oss än mer....för vi visste att det förmodligen inte skulle gå att köpa något ätbart på våra återstående 20mil....bara ha möjlighet att fylla flaskorna med vatten....

Efter många våndor och svåra bryderier tog vi varsitt djupt andetag tog adjö till den mycket trevliga tjejjen i macken(bjöd oss dårar på kaffet)och grenslade hojjarna och begav oss ut i kolmörkret och kylan...till vår stora glädje hade det slutat regna men vägbanorna var blöta.... Som tur var så startade det med en elak backe direkt, vilket var kanon för värmens skull....när sedan alla gatlampor försvann skrattade jag i ett glädjerus, vilken JÄVLA lampa jag har på hojjen....som ett billjus....på cykeln!!!!! helt underbart att mötande bilar bländade av direkt, haha gissa om de måste varit förvånade när de insåg vad de sedan mötte, haha...
Måste ju vara ärlig och säga att det var tur att jag tog min navgenerator då humoristen staffan kom med minipackning och Biltemas minsta LED-lampor!!!! De är ju jättebra i en garderob men inte i kolmörkret i Hedemora:)
Vi kom tillslut till Fagerstad någon gång på småtimmarna...passade på att bevisa vår närvaro på Bankomaten, sedan använde Staffan Magnus Hektors tipps om vattenskåpet på Statoilmacken....Vi stannade för att fylla flaskorna och då passade staffan på att titta på fläkten, den gick att slå på, vi fick oss 20minuter i ett varmt skåp, där vi åt en choklatbit och drack lite kallt härligt vatten och bara njöt....Att det går att se glädjen i ett vattenskåp....Snacka om bästa stunden på resan.....

Ut från Fagerstad kommer ett flertal riktigt jobbiga backar om man är pigg i benen men med 50 mil i skankerna så tar det minst sagt emot.... knät som fortsatte att jäklas....sa oftast ifrån i nedförslöporna så vi höll ner tempot och då gick det riktigt bra, eller släppte det fort då jag ställde mig upp....(rädd att det är löparknä....ska stretcha som tusan i veckan...kan även vara styrhöjden som är rätt ny sänkt, höjde sista 5milen och det kändes bättre)..
Här kom Staffans svacka, han blev sjukt trött och fick några perioder då han hade det svårt att hålla sig vaken.......vi kom fram till ett vägbygge där de skulle bredda vägen den var avspärrad men vi chansade på att det var framkomligt...det var det så vi fick en bra bit helt utan trafik, inte för att det var någon trafik att tala om, så här mitt i natten.... där uppe på höjden så la sig Staffan och sträckte ut sig lite....inte länge men just att göra det är den konstiga känslan man får av att bara hålla på även fast kroppen skriker att ge dig din dumme jäkel lägg dig och sov va tusan ska det här vara bra för....
nå väl efter några kortare stop för att sträcka på benen och dricka lite vatten kom vi fram till Lindesberg straxt efter 06.00.....även där var allt stänkt...tyvärr..
Så det blev en bankomatlösning även här för bevisets skull och sedan iväg mot ÖREBRO.....under 5mil kvar, men vilka mil....ut på stora vägen igen, vi höll lite högre tempo för att snabbt komma bort från den för trafiken började vakna nu.....och det var så skönt att svänga av på den lilla vägen vid Mogetorp......Där hade Staffan hittat nya krafter medan mina började tryta.....han drog upp ett högt tempo och jag gjorde några bra förningar innan jag sänkte tempot igen...för nu ville jag bara komma fram till Mc Donald och trycka lite frulle........Men Staffan plågade mig genom att ligga ett halvt hjul framför så det var bara att bita ihop den sista sträckan.......fy så segt.....
men känslan att stämpla på OK/Q8 i Örebro prick 08.00 var en underbar känsla....26timmar tog alltså vår tripp på 60mil....helt sjukt...

Tack alla ni 4 som jag fick dela denna upplevelse med...Fan så skojj man kan ha...
och tack speciellt till Staffan som har jäkla skön stil.....men smörj cykel nästa gång, haha snacka om fågenkvitter...som om hela Tåkern satt i bakhjulet när det var som värst...
Har inte cyklat i ett svep över så lång tid tidigare mer än en gång och det var för 2 år sedan då jag provade stockholm-göteborg....då blev det 55mil på 29 timmar...........
Jäkligt kul att göra det men för min del tror jag det är bättre att sova och hålla etapperna till 30-40mil istället....de sista vakna timmarna sliter som fan....

Just det Grattis Kalle du är numera Superrandonéur på Fixie

Vad att komma ihåg inför Sverige tempot
Vårda knä.....behåll tidigare styrhöjt och kontrollera sadel....även lite strech
Kommer att gå skitbra med Staffan, klarar man 60mil i ett svep så ska det gå med kortare dagsetapper
kör med navgeneratorn....vilket ljus!!!!!
Skärm fram och stor väska bak....inget stänk från blöta vägar!!!!
måste ha tag i en bra väst(hoppas randoneur västen hinner komma, snälla tomten gör den färdig:))
Glöm inte fegkugge om knät vill annat....

Hmm vet inte om det är ett konstigt sammanträffande men båda mina numera skiljda föräldrar sa samma dag till mig att jag kanske skulle fundera på att cykla mindre....tycker de kanske att mina fönster är skitiga???
hmm att min far jobbar i skogen fler timmar i veckan än jag tillbringar på cykeln, det är inget problem,,,,,hmmmm

TYPISKT BILDERNA KOM I HELT BAKVÄND ORDNING SÅ SE DEM NERIFRÅN OCH UPP!!!!!

här kommer blandade bilder från resan, slänger i vanlig oordning bara in dem



















4 kommentarer:

  1. Låter som att ni också fick en härdande runda. Kul att se bildbevis på pumpskåpet, det har jag bara hört talas om tidigare.

    SvaraRadera
  2. Bilden där ni sitter i skåpet är ju fantastisk!
    Tack för VR
    /Anders

    SvaraRadera
  3. Helt underbart. Pumpskåpet såg skönt ut. :)
    /Johan

    SvaraRadera
  4. Helt plötsligt kan jag se mig själv och Marie Inkinine sittandes i ett pumpskåp....h-vete, varför ska man läsa såna här roliga historier...

    Sjukt rolig läsning!!

    /Annika Lotterberg

    SvaraRadera